Virus

I tisdags morse vaknade jag och var alldeles öm vid öronen och käkarna. Skit tänkte jag, öroninflammation... Hade ju varit snorig i över 1½vecka så varför inte liksom, ge mig lite mer skit. Mot kvällen märker jag hur jag har svullnat upp kring kinderna och ser mer eller mindre ut som en hamster. :-( Suck, bara att ringa vårdcentralen imorgon bitti då.

Sagt och gjort, fick en tid bara några timmar senare. Nu har även halsen svullnat upp och jag ser ut att ha en "fat-suite" på mig. *gråter* Jag kommer dit, doktorn klämmer och känner och kör en lättare utfrågning. Jag får gå och ta några prover och sedan sätta mig och vänta. Lalalalaaaa

Läkaren kommer tillbaka och meddelar att proverna inte visade något och att det antagligen handlar om ett virus aka man kan inte göra något åt det förutom att dricka mycket, ta alvedon (eftersom jag är i välsignat tillstånd får man ju inte använda starkare saker så som ipren, citodon eller morfin) och vila mycket.

Åkte hem och grät lite lätt och bad Micke komma hem ifrån jobbet. Orkade verkligen inte ta hand om Gurra, var så trött och ville bara sova bort dagen. Gustav fick hänga med Micke på jobbet en stund. Skönt att han kan göra så lite ibland.

På kvällen sen känner jag hur värken i öronen blir värre och tänker att det är väl bara att ringa imorgon igen.
Vaknade i morse med mega ont i öronen och halsen var tjock som tusan. Ringer tillbaka till VC och där har de idag inga tider, men den snälla sköterskan skrev upp allt jag hade att berätta och skulle prata med läkaren och ringa tillbaka sen.

Ring ring och hon kan bara säga det att det inte är något de kan göra för jag har ingen feber eller någon huvudvärk. Det är ett virus! Vila, drick honungsvatten (tvi) och krya på dig! Tack, Tack!

Nu äntligen börjar värken släppa och svullnaden gå ner!!! Det kanske bara var ett virus, men det är så jäkla surt att inte veta vad det är som gör att man knappt vill gå ut till brevlådan... Ooooh well!

1 cm

Alla dessa förvärkar verkar ha gjort någon nytta eller vad man ska säga. 1 cm öppen är man allt och vad som helst kan hända. Han kan komma när som och han kan ta ett tag till på sig. Men som det ser ut nu ska jag inte ta något för att förhindra att sammandragningarna/förvärkarna ska lugna ner sig. Vill det sätta igång så ska det få göra det. Hmmm panik! Vi har massor kvar att göra, vi har inget babyskydd, inga blöjor hemma, inga ateraljer till mig, sängen hans står fortfarande i sin kartong i källaren för vi har inte ens börjat måla i Gustavs rum.... *IIIIhhh* BB väskan är inte packad!! Jag har en stor tenta kvar att skriva på ena sommarkursen och och och och och jag är bara inte redo fast jag gått och önskat att han får komma nu.

Tydligen...

... är det vanligt att gravid får urinvägsinfektion utan några symptom. Detta fick jag veta idag då läkaren konstaterade att jag nog har just UVI. Hon skulle skicka prover för odling så vi får väl se, men jag fick iaf pencillin. Man ska tydligen behandla omedelebums de som är gravida och visar tecken på UVI annars kan det uppstå mindre trevliga komplikationer. Tänk vad man lär sig av ett litet läkarbesök.


Fick även Bricanly för att livmoderstappen ska få slappna av lite och på så sätt få sammandragningarna att sluta. Hoppas de gör det också för nu börjar det bli riktigt jobbigt. Vill inte att lillen redan ska komma, han får gro till sig lite till iaf.

God Jul...

Var till barnmorskan idag, berättade att jag har lite förvärkar och detta ville barnmorskan kolla upp. Så God Jul här får du en gynundersökning på onsdag. Jippi, vad jag alltid önskat mig... *ironi är min bästa vän*

Men Nu skiter vi i det och åker på kryssning i stället... :o)

Tummen ner...

... för förvärkar. Satan i gatan, skönt att man slapp allt sånt med Gustav. Verkar som om jag får igen det nu... Imorgon är det prick 2 månader kvar, ska man behöva ha dessa värkar i 2 månader??? *suck*

Riktig semester.

Nu börjar Mickes semester och första veckan kommer vara smockad med grejer att göra.
Har ju råkat börja riva i Gurras rum också så.. :)
Måndagen går åt till att slipa och spakla antar jag. Micke behöver fixa lite med bilen. På tisdag ska jag till frissan :) Ska försöka få barnvakt för att gå ut och äta tänkte vi får se hur det blir med det... Onsdag går nog åt till att packa och fortsätta i Gurras rum. Torsdag åker vi mot Värmland!!! :) Stannar tills på söndag... Sen på måndag ska vi till barnmorskan och direkt efter till Stockholm för att strossa omkring lite och senare på kvällen kliva på båten mot Mariehamn... :o) Fullt upp med andra ord, men sköj ska det bli.

Dagen Gud glömde...

Tog med mig Gurra G ned till stan för att glo runt lite och fördriva tiden. BIG MISSTAKE!!! I rulltrappan ner till "clas i sjön" får jag ögonkontakt med min "far" min "mamma" är också med. Vet inte vart jag ska ta vägen, kommer ju liksom ingen vart när man står i en rulltrappa. Blir till is och bara glor rakt fram. Känner hur deras blickar bränner i mig och jag vill helst bara kasta en filt över vagnen för att skydda Gustav från dem. Får andnöd och det blir helt svart i huvudet och jag kan inte tänka klart. Vill inte börja gråta så jag biter ihop och går där inte på skoaffären helt väck i huvudet.

Efter mycket om och men vågar jag mig upp i från undervåningen men bestämmer mig för att inte låta dem vinna över mig och knatar vidare till JC. Och när jag kommer därifrån, är det inte klart som fan att dem är där med. Vänder fort på vagnen och går åt motsatt håll... Bara går och går och går... Sen var det bara att ta sig till bilen för att åka hem. Dock med en jättebesviken Gustav, hade lovat honom att vi skulle fika på stan och det hade han sett fram emot hela tiden. Men jag vågade inte sätta mig på ett fik för då om de skulle komma förbi är det ju lite svårare att komma därifrån fort.

Vi åkte till Coop istället och köpte jordgubbar, festis och bullar och hade fika hemma istället. Det gick också bra ;o)

Usch känner mig som en hemsk mamma som har låtit de där två få se Gustav. Jag vill verkligen skydda honom från allt ont de kan ställa till med och nu har jag förstört det känns det som. De vet nu vilken stor och fin kille han har blivit. De vet hur han ser ut och det stör mig. Det gör ont i hjärtat, inte för att jag vet vad de ska med "informationen" till men ändå. Kankse är larvig men det skiter jag i. De har förstört så mycket för mig, de ska aldrig få sätta klorna i mina barn!!! Inte i mig eller Micke heller för den delen...

Senaste tiden har de fått kommit för nära mig, vid midsommar firade de i Skogstorp. Tror inte de såg oss men det räcker med att jag såg dem. Lite snopet att de var där med tanke på att sedan tidernas begynnelse har de firat i Hållsta. Sedan dimper de ner brev lite då och då med massa anklagelser om ditten och datten. I nuläget orkar jag inte besvara skiten utan lägger på hög för att en dag skicka tillbaka allt till dem. Och sen så idag när "mötet" blev läskigt nära... Hmmmm tänk om man hade haft normala föräldrar!!!

10 veckor...

...kvar då om vi ska lita på tanten som gjorde ultraljudet. Men jag vete fan... Låt oss säga 11 eller 12 veckor för att inte bli allt för besvikna... ;o)

Jordisar

Undrar hur många liter jordgubbar jag klämmer på en sommar igentligen. Idag inhandlades det 3 liter á 12kr/litern... :O) MUMS! Hade fasiken tänkt köpt en låda men Micke hindrade mig :o( Nåväl, inte undra på att mina järnvärden är kanonbra...

Igår tog vi en sväng till Mariefred för att åka ångtåg. Lite läskigt i början men sen så blev det roligt... :o)Det var faktiskt rätt mysigt att sitta där en stund och guppa iväg...

Sedan åkte vi till Gustavs gammelfarfar och Ingrid för lite fika... Där hade han det nog ännu bättre, plockade smultron med Ingrid och fick både det ena och det andra i fikabrödsväg. :o) Han ville inte följa med hem ens utan han skulle sova kvar där... *hjärtat*